K2 eller K3? Så väljer du rätt regelverk för din årsredovisning

K2 eller K3: spelar det verkligen någon roll?

Det korta svaret är ja, absolut. Valet mellan K2 och K3 påverkar hur din årsredovisning ser ut, hur mycket jobb det är att upprätta den och hur din bokföring får göras. För de flesta mindre aktiebolag är K2 det självklara valet: men det finns situationer där K3 är bättre eller till och med obligatoriskt.

Den här artikeln reder ut det du behöver veta.

Bakgrund: Vad är K2 och K3?

Bokföringsnämnden (BFN) har tagit fram ett antal regelpaket för hur svenska företag ska upprätta sina årsredovisningar. De kallas K1 till K4 beroende på företagets storlek och typ. För aktiebolag är K2 och K3 de relevanta:

K2: Förenklat regelverk för mindre aktiebolag
K3: Huvudregelverk, mer detaljerat och flexibelt

K4 gäller börsnoterade bolag (IFRS) och K1 gäller enskilda firmor: dessa är alltså inte aktuella för vanliga aktiebolag.

Vad är K2?

K2 (BFNAR 2016:10) är ett förenklat regelverk som är utformat för att göra det enklare och snabbare att upprätta årsredovisning. Grundtanken är att ha tydliga, enkla regler utan för många bedömningar och undantag.

Fördelar med K2

Enklare: Tydliga schabloner och regler, färre bedömningsfrågor
Snabbare: Standardiserade format för resultat- och balansräkning
Billigare: Kräver mindre tid från redovisningskonsult eller revisor
Förutsägbart: Färre valmöjligheter ger mer enhetliga årsredovisningar

Begränsningar med K2

Komponentavskrivning är inte tillåtet (allt avskrivs som en enhet)
Uppskjuten skatt behöver inte redovisas (men kan ge en missvisande bild)
Eget kapital-instrument kan inte värderas till verkligt värde
Inga möjligheter att aktivera egenupparbetade immateriella tillgångar (t.ex. egenbyggd mjukvara)
Begränsade möjligheter att redovisa finansiella instrument korrekt

Vad är K3?

K3 (BFNAR 2012:1) är huvudregelverket och bygger på en principbaserad approach snarare än strikta schabloner. Det ger mer frihet men kräver också fler bedömningar.

Fördelar med K3

Mer rättvisande bild: Bättre möjligheter att spegla bolagets verkliga ekonomi
Komponentavskrivning: Kan dela upp tillgångar i delar och skriva av separat
Uppskjuten skatt: Redovisas alltid, vilket ger en mer komplett bild
Egenupparbetade immateriella tillgångar: Kan aktiveras och skrivas av
Leasing: Mer detaljerade regler för finansiell leasing
Koncernredovisning: Obligatoriskt för bolag som upprättar koncernredovisning

Nackdelar med K3

Mer komplicerat: Kräver mer tid och kompetens
Dyrare: Mer jobb för dig, din redovisningskonsult och revisor
Fler noter: Krav på mer utförliga upplysningar

Vem får använda K2?

K2 är tillgängligt för mindre aktiebolag som uppfyller minst ett av dessa tre kriterier under de två senaste räkenskapsåren:

Medelantal anställda — Högst 50
Balansomslutning — Högst 40 mkr
Nettoomsättning — Högst 80 mkr

Om du överskrider minst två av dessa gränser under två på varandra följande år klassas bolaget som större och måste använda K3.

Observera

Ett bolag kan välja K3 även om det kvalificerar för K2
Om du väljer K3 kan du inte byta tillbaka till K2 utan att det finns goda skäl
Bolag som ingår i en koncern som upprättar koncernredovisning måste använda K3

Konkreta exempel: K2 eller K3?

Exempel 1: Litet konsultbolag

3 anställda
Omsättning: 4 mkr
Balansomslutning: 2 mkr
Inga dotterbolag

Svar: K2: självklar kandidat, inga komplicerande faktorer.

Exempel 2: Medelstort tillverkningsbolag

45 anställda
Omsättning: 60 mkr
Balansomslutning: 35 mkr
Stora maskiner och byggnader

Svar: K2 möjligt, men K3 kan vara bättre: komponentavskrivning på maskiner och byggnader ger en mer rättvisande bild och kan sänka skattebelastningen.

Exempel 3: Tech-startup med egenbyggd produkt

8 anställda
Omsättning: 3 mkr
Balansomslutning: 5 mkr
Stor investering i egenbyggd mjukvara

Svar: Överväg K3: K2 tillåter inte aktivering av egenupparbetade immateriella tillgångar. Om du har lagt ner 2 mkr på att bygga en produkt syns det inte i balansräkningen under K2, vilket kan ge en missvisande bild till investerare.

Exempel 4: Moderbolag i koncern

15 anställda i moderbolaget
3 dotterbolag
Upprättar koncernredovisning

Svar: K3 obligatoriskt: bolag som ingår i en koncern som upprättar koncernredovisning måste tillämpa K3.

Kan man byta regelverk?

Ja, men med begränsningar:

Från K2 till K3: Tillåtet, men kräver en omräkning av jämförelseåret. Ingående balans för K3-övergångsåret beräknas som om K3 alltid tillämpats.
Från K3 till K2: Tillåtet om bolaget kvalificerar, men BFN ser helst att bytet görs av "goda skäl": inte bara för att det är enklare.

K2, K3 och den nya digitala årsredovisningen

Med de nya reglerna om iXBRL-inlämning till Bolagsverket är det viktigt att notera att båda regelverken stöds. Den svenska XBRL-taxonomin täcker taggar för K2- och K3-poster. Din årsredovisning upprättas enligt valt regelverk och taggningen sker sedan automatiskt.

På Årsredovisning.io stödjer vi i nuläget K2 fullt ut med korrekt iXBRL-taggning. K3-stöd är under utveckling.

Sammanfattning

K2:

Lämpar sig för mindre bolag med enkel verksamhet
Enkel svårighetsgrad, lägre kostnad
Komponentavskrivning: Nej
Egenupparbetade immateriella tillgångar: Nej
Uppskjuten skatt: Valfritt
Koncernbolag: Ej tillåtet

K3:

Lämpar sig för alla bolag, inklusive komplexa strukturer
Mer komplex, högre kostnad
Komponentavskrivning: Ja
Egenupparbetade immateriella tillgångar: Ja
Uppskjuten skatt: Obligatoriskt
Koncernbolag: Obligatoriskt

Osäker på vad som gäller för ditt bolag? Rådfråga alltid din redovisningskonsult eller revisor: de hjälper dig välja rätt utifrån din specifika situation.

Kom igång med din årsredovisning

Årsredovisning.io guidar dig genom hela processen: från SIE-import till färdig iXBRL-fil redo att lämna in till Bolagsverket.

Skapa konto gratis →

Har du frågor om K2, K3 eller din årsredovisning? Kontakta oss på support@arsredovisning.io